Fyfan vad sjukt det känns när han jag älskar nu går runt och ligger med allt han ser och kallar mig både fitta och hora i stort sett varje dag. Hur fan blev det såhär..?

Du har alltid funnits där för mig, du fanns för mig när Jumona dog och du fanns där när Disco var sjuk och så fort jag var ledsen, och nu helt plötsligt så hatar du mig och beter dig som en jävla skit mot mig.

Jag har inte ens gjort något men det är jag som får ta all skit. Det är jag som får höra att jag inte är något att ha.

Jag kämpar varje dag för att inte bryta ihop, varje sekund måste jag kämpa !

Det värsta är att vi inte ens fick ett avslut, vi har inte pratat om varför vi gjorde slut. Jag har ingen aning! Han dricker så jävla mycket och så fort han är full så är han elak...

Jag orkar inte hålla masken uppe, så fort jag är ensam så känner jag hur jävla ont jag har och hur värdelöst precis allting är....Jag orkar bara inte.

 

Jag hoppas du är stolt.

 

 

(Jag vet att jag klagar, men om någon stör sig på det så kan ni bara låta bli att läsa min blogg)